Historiepodden

00:05 I den moderna Bibelns översättning av första mosebok kan man läsa Gud skapade de stora havsdjuren. 00:15 Men ordet som används i hebeiska tannin kan också betyda valar. 00:22 Och i de äldre svenska översättningarna står det också att det var valar som skapades den femte dagen. 00:30 Det kanske inte spelar så stor roll. Jag vill mest betona att valar har spelat roll i såväl religiösa texter som på hellvisningar och olika kulturella sammanhang. 00:41 Idag till exempel är det den stora valdagen i Sverige. Något vi allmänt hedrar genom att ta på oss finkläder och gå till närmsta vallokal för att fundera över valarnas tillvaro. 00:53 Men den tillvaron är ju lite sig och så med också. Det är bättre nu än det har varit förut men det är fortfarande sämre än det var för ännu längre sedan. Det uppskattas att haven bestod av 4-5 miljoner valar från olika arter före människans storskaliga jakt. 01:12 Under modern tid med kulmen på 1800-talet då den enda jakten började. 01:18 Och efteråt så återstod bara runt 80 000 bland de nio stora valarterna. Valarna har nämligen inte bara tilldragit sig kulturellt och religiöst intresse utan i synnerhet kanske ekonomiskt. Och värst var det för de så kallade rätta valarna. White whale. Det var de man ville hitta på haven. Det var de som var de rätta. De gav mest vinst och var enklast att jaga. Och följaktligen så är familjenamnet för den sortens val just rätval. 01:51 Och det här är del 1. Av två i de stora valavsnitt som jag har velat göra i många år. Och idag är det rätt läge att börja med rätvalarna. Som nästan var helt utrotade i början av 1900-talet. Slipa nu harpunnen. För nu ska vi välja vilken val vi ska ha till valnötterna. Häng med! 02:26 Ni är varmt välkomna till historiepodden. Jag har varit väldigt peppad på de här avsnitten men nu när jag översköljdes av de här ordvitsarna måste jag säga att entusiasmen gick lite ner. Vad säger du? Varför det? Gick ner? Det bor verkligen en göteborgare i dig. Det här är i klass med julavsnittet. 02:49 Ja, det var ju någon lyssnare som skrev för fyra år sedan att jag trodde att det skulle komma ett valavsnitt idag på valdagen då och då tänkte jag att det här är en jävla bra idé ändå. 03:02 Och nu sitter vi här. För idag är det ju också valdag som sagt när Sverige går till valurnorna. 03:09 Är du allergisk mot ordvitsar på något sätt? 03:13 Nej, jag är ju själv ibland så drar jag ju ordvitsar av mycket varierande kvalitet. 03:22 Den här fukten hänger ju långt ner så att säga. 03:28 Men det är den spontana ordvitsen framför... 03:33 framför den uppenbara och planerad. 03:36 Väldigt planerad, väldigt planerad. 03:39 Men hur som helst, du var taggad säger du och då vill man ju inte att det ska vinna ur dig på grund av en inledning. Det har ju blivit något fel. 03:46 Och det tror jag inte det kommer göra heller. Ja men jag är taggad såklart. 03:51 Jag är taggad på det här avsnittet. Vi får prata om basker. Det tycker man ju alltid är roligt och Både jag och du är ju taggade till tänderna att få prata om tandvalar nästa vecka för då blir det Moby Dick för halva slanten då ska vi ge oss ut på jakt efter kaskelotten och det är ju otroligt bra grejer Varför är valar så intressanta? De är långt mycket mer intressanta än nästan allt annat som simmar i havet Jag har två förslag om du inte har något färdigt att säga så kan du få ta ställning till det 04:26 Jag hann ju inte riktigt fundera om jag ska vara helt ärlig. Jag fick en sekunds betänketid. Du såg ställd ut. Perplex. Jag kände att det var lite av en vetorisk fråga. Särskilt nu när du redan förberedde två svar till en. Annars så finns det mycket att säga på där förstås. Varför de är intressanta. Bara första punkten, valens ursprung som vi ska ta snart är väl hyperintressant. Men du kan ta dina svar här på din egen fråga. 04:54 Jo, men ställer du... 04:57 Låt oss ta våra söner då i... 05:00 Typ i så här liten pojkålder. När de ställs framför ett valskelett är det ju inte. 05:05 Vad finns det för evolutionär gåta bakom det här? 05:09 Det är storleken då förstås. Det är storleken. Och i alla tider va. Tänk människan möts av en val som strandat på land. Och vi kan ju knappt begripa vad det är vi kollar på. Och likväl är det något som griper tag igen. Alltså oavsett om man är fem eller nästan 50 år gammal. 05:31 Det är ju ofattbart om man är på naturhistoriska eller om man är på dess större kusin i London. Att se de här skeletten, se blåvalen eller vilken annan storval som helst. 05:44 Jag hörde talas om, apropå Göteborg, att de har världens enda uppstoppade blåval i Göteborg. Varför har man inte varit och kollat på den? Ja, det kan man undra av. 05:54 Andra aspekten, igenkänning däggdjur emellan, det är ju ganska hjärtskärande och det här kommer vi komma till under avsnittet att läsa om valar. 06:06 För vi djur som har våra stora hjärtan med fyra kammare, vår höga ämnesomsättning, man känner ju igen sig va? 06:19 I valarna. Man läser in något så otroligt mänskligt i omvårdnaden av avkomman. Oavsett om det är valar eller elefanter eller andra människor. 06:32 Det är flera gånger man har suttit med tårar i ögonen. 06:36 Man hejar ofta på valen när man läser om den här artshistorien som är människan mot valarna. 06:44 Jo, men det har du rätt i. Det är inte bara det att vi båda arterna andas luft. Det är också att alla arter tar hand om sina avkommer. I regel inte alla kanske, men det brukar många göra. 07:01 Groder har ju en annan strategi. 07:03 Jo, absolut. Inte alla kanske. Nej. 07:06 Men här ligger ju också någonting med att det finns en intelligens i det här fallet som är snäppet under oss så att säga. 07:19 De ligger ju i princip över apor. Så att de vet vad det är för skit som pågår så att säga. Och det är klart att det kan man ju då ha igenkänning med. Ja. 07:34 Det här blir då intressant avsnitt, det blir kulturhistoria, det blir industrihistoria, det blir naturhistoria och det är väl i den änden vi ska börja när vi vrider tillbaka klockan och blir evolutionspodden. 07:53 Vi på historiepodden här är glada att det här avsnittet görs i betalt samarbete med gensidige. 08:00 Jajamän, ett av Nordens största och äldsta försäkringsbolag. Daniel, om du hade levt på 1930-talet hade du då flugit över Atlanten i ett luftskepp fyllt med vätgas. 08:13 Nej. 08:14 Nej, i och för sig är det ju inget fan av att flyga inrikes i moderna flygplan heller så jag förstår dig. Nej. Nej. 08:21 Men många tyckte faktiskt att det verkade rimligt. Zeppelinaren Hindenburg var framtiden lyxigt, modernt och imponerande stort. 08:31 Och fyllt med världens mest lättantängliga ämnen också. Men vi människor har ju en liten tendens att vänja oss vid viske. Alla här sådana som inte har gått fel än. 08:44 Hindenburg hade ju genomfört massor med resor innan och därför så började man ju då tänka att risken är nog rätt lite va? 08:52 Just det, tills den inte var det längre. 08:55 När luftskeppet fattade eld 1937 så tog det bara några sekunder innan det här framtida transportmedlet blev ett historiskt vanande exempel. 09:05 Historien visar gång på gång att bara för att någonting fungerat hittills betyder det inte att det är riskfritt. 09:11 Och därför finns det försäkringar. 09:12 Just det. Gensidige erbjuder försäkringar för bland annat bil och hem. Besök gensidige.se och använd rabattkoden historiepodden 10 stora bokstäver historiepodden och så 1 0 för 10% rabatt på din bilförsäkring online. Och där erbjudandet gäller mellan den 17 augusti och den 30 september. 09:41 Valen föder ju då levande ungar och andas luft med lungor som sagt. Så alltså är ju valen inte en fisk. Och då följer ju frågan, har valen levt på land? 09:54 Och eftersom vi nu har börjat ställa retoriska frågor här så kan jag säga att jajamän. 10:01 Där har den. 10:02 Alla landlevande djur härstammar ju från den kvastfening som en gång i tiden knallar upp på land. Episod 161 där vi står i podden. Fossila hemligheter. 10:13 Men i det här fallet så tänkte alltså en av de där varelserna nej men här uppe var det inte så kul ändå. Jag går tillbaka ner i vattnet igen. Och det var ju en tanke i och för sig som pågick över flera tiotalsmiljoner i år men ändå. Absolut. Det är ju 10:27 Om man vrider tillbaka klockan ännu några hundra miljoner år till så har vi då någon slags reptilliknande varelser, terapsider kallar vi dem från det fossila arkivet som hade börjat slå in på en annan evolutionär bana än de andra kräldjuren. De hade vissa egenheter som var däggdjursliknande till att börja med tinningarna påminnde om däggdjurens tinningar medan andra typiska drag Som tyder en käkens utformning. Går att följa i den fossila serien. 11:00 Så för typ 210 miljoner år sedan så fanns det däggdjur. Men det var ju små igelkottliknande varelser. 11:10 De var ju underläge mot reptilerna va. Så det var ju mycket gömma sig i natten. Krypa omkring i underjordiska gångar. Och avvakta i sådär 150 miljoner år. Tills dinosaurier och annat sånt. 11:22 otyg har försvunnit. Sen va? Sen öppnas möjligheten. Nu är det vi. Nu är det däggdjurens tur här. 11:31 Vår tid i solen. 11:33 Då skulle säkert någon lyssnare invända att dinosaurierna har på sätt och vis inte försvunnit utan de har bara blivit fågeldjur. 11:40 Just det. Och någon annan naturvetare skulle kanske invända mot min beskrivning av däggdjuren som små igelkottar som kryper omkring under jord i 150 miljoner år. Och pekar på att de grävde och simmade och klättrade och gjorde andra saker långt tidigare. Men man måste välja en pedagogisk renberättelse Daniel. Annars fattar ju ingen. 12:02 Ingen, de här som invänder skulle ju fatta men när man håller på och ägnar sig åt att göra noteringar på invändningar och lyssna autistiskt på det då får man göra många punkter. 12:15 När vi har det här härliga frodandet, däggdjurens era då är det alltså någon av dem som ser vattnet och tänker hmm, jag undrar om vi inte ska återvända dit. 12:28 Tillbaka till urhemmet va? 12:31 Ja, får vi hoppa fram i tiden då säger jag till för bara 50 miljoner år sedan ungefär. Jajamän. Skönt, då är vi nästan i nutid. 12:42 Valen tillhör ju gruppen partåriga hovdjur va? Och så är det släkt alltså med kameler och skiraffer och diverse jorddjur. 12:53 Ja, flodhästar också. 12:54 Ja, precis. Man kan tänka på flodhästen. Det är åtminstone en släkting som finns i vatten va? Ja. 13:01 För ungefär 45-50 miljoner år sedan så var ju valens förfäder bland annat en indohyus. Indohyus på något sätt kallas det. Ett fossil som man har hittat i Indien. 13:16 Någon form av växtätande, kumryggad, antilop liknande varelse. Leder troligen i sumpmark och grunt vatten och sådär. 13:26 Men man tror inte att den var någon hejare på att simma ändå än. 13:32 En annan variant i ungefär samma tid som troligen var ännu närmare valarna den heter pakisetus eftersom man har hittat fossil från den i Pakistan. Den har beskrivits som allt från att se ut som en tvättbjörn eller väv till hundlikt djur med ett utseende som också påminner om säl eller möjligen att nosen är lite delfinlik 14:02 Ja, jag tycker att en räv eller en varg, det ser man ju i kroppen. Huvudet är ju nästan som en råtta. Det är ett avlångt huvud. 14:11 Ja, och hur har nu igen delfiner sitt huvud? 14:14 Ja, de är avlånga, absolut. 14:17 Det är en svår bild att föreställa sig. Tänk en räv och så trycker ni dit ett delfinhuvud på den. 14:23 Då kan man gå in på Youtube och söka på pakisetus så får man fram en massa spännande sådana där animerade varianter av hur de kan sätta ut. Hörselgångarna ser i alla fall ut som hos delfiner idag. De åt fisk, inte växter. 14:42 De här två varianterna, indohyus och pakisetus har man då sett som någon slags Man tror att det är någon form av felande länk mellan de här landdjuren och valen. Det här är hypoteser som man har nu. Man är fullt inställd på att ytterligare fossil som man hittar kan ändra på det här. 15:05 Men så tanken är då att ursprungligen de här däggdjuren som gick tillbaka till vattnet att de levde ganska nära in på land och vadade omkring i sumpmark. Levde lite så här flodhästliv kanske. 15:19 Men allt eftersom tiden och evolutionen tickar på så väljer en del av dem att bara bege sig längre och längre ut till havs. Märker att det här var ju bra. 15:29 Här fanns det fisk eller annat att äta. Och så är det någon som börjar få lite fenor istället för framben eller kanske blir av med lite hår så att man lättare simmar fram i vattnet och så får man en evolutionär fördel. Så där går det va? 15:48 Så där går det va. Och så rullar det på sådär i många miljoner i år. 15:53 Och för 25 miljoner år sedan så har vi bardvalar som lever på sela kräftdjur och plankton mellan de här barderna de har. Det är inte tänder då alltså. Men det är faktiskt inte för ungefär 3-4 miljoner år sedan som de börjar växa så här enormt i storlek. 16:14 Vilket man då tror beror på de klimatförändringar som som pågick då. Det blev mycket kallare. Glaciärer och inlandsisar växte till. Vindarna över oceanerna ökade också. Allt det här ledde till ganska kalla och näringsrika vatten där det växte enormt av plankton. Det blev hur mycket plankton som helst. Det här var goda nyheter för valarna som åt tills de starkna. De växte och växte och växte. 16:47 Och sådär. 16:50 Jag har ett citat här från idéhistorikern Jakob Kristensson som har skrivit den smått ljuvliga boken Vattenvarelser. Vi använt den tidigare till exempel i vårt avsnitt om bläckfiskar. Så här skriver han. 17:07 Valarnas satsning på ett liv i havet skulle visa sig bli ett verkligt lyckokast. För i sitt nygamla element fann dessa matvrak föda i överflöd och kunde lägga på hullet som inga andra djur. Särskilt gällde det de valar som istället för tänder begåvades med barder. Långa på insidan, fransiga hornskivor som låter sin ägare filtrera enorma mängder djurplankor. Det har du redan sagt, småkräfter och fisk. Och efterhand skulle hos dessa uppstå verkliga bjässar. 17:35 Så att nu är det inget medvetet val att någon liten rävdelfin tänker det här kommer bli bra för mig och de mina utan evolutionen är ju slumpmässig och blind och allt sånt där men det skapade i sanning Otroliga djur. 17:56 Jag är säker på att det inte var ett medvetet val. 18:02 Oj, oj, oj. Det var du som sa att det var du som var rolig nu utan att tänka på det. 18:07 Ja, herregud. 18:10 Nu försvann all min entusiasm. Nej, jag skojar bara. 18:12 De födde ju förvisso inte många barn. De här valarna, graviditeterna var dessutom långa. Men tillgången på föda och möjligheten att leva mycket långa liv i ett hav med rätt få naturliga fiender innebar att det var en jäkla bra idé det där att återvända till vattnet. En formidabel succé. tills dess att de blev närmare bekant med ett annat däggdjur som också hade gjort en oväntad evolutionär bana. 18:42 Ja, det får man ju säga. 18:44 Men det är ju värt att påpeka igen att man genom DNA-molekyler kan räkna ut hur nära släkt en val är med en giraff till exempel. De ligger alltså i samma släktträd. 19:02 Skillnaden mellan valar och udda tåiga hovdjur som till exempel häst eller noshörning är ju avsevärt större än jämfört med en antilop eller kamel. 19:13 Det fattar man ju, det är ett helt annat släkträd. 19:15 Ja, absolut. 19:19 Här känner man ändå att ibland har man ju hört så här att människan är till 99% tvättsvamp eller någonting. 19:28 Det är så få... 19:31 Det är så få procent av vårt genom som skiljer oss från sjögurkor eller vad det nu är. Men de där få procenten kan ju vara en jäkla skillnad ändå. 19:42 Jo, i och för sig. 19:44 Men ändå. Men ändå, absolut. Valen har ju aldrig gått att undvika för människan. Det är väl förvisso som de här oförklarliga kadavren uppspolade på land som vi känt dem genom den långa historien. De finns ju avbildade både i gråttmålningsform och inte minst på hellristningar. Norrmännen ristade gärna valar, men de är ju ett kustfolk också, norrmännen. 20:12 I Bibeln, som du sa i inledningen, får vi information om hur Gud på den femte dagen tog sig tid att skapa valar. Om det nu var valar. 20:21 I antika texter, alltså grekisk antiktid, så visar man på det här ett god vetenskaplig förståelse för valarna. Det slås fast att de andas med lungor, att de föder levande djur. Sen var... 20:37 Grekerna ändå rätt noggrann med att kalla dem för fiskar. Valar var fiskar och den vanan levde ju kvar mycket länge. Valfisk pratade man gärna om till skillnad från valfiske apropå vad vi alla ska göra idag. 20:53 I de medeltida bestiarierna, de här encyklopedierna för odjur så intar valarna ofta en framskjuten position. 21:02 Valen, eller jättefisken balena, återfinns inom samma permar som basilisker och gripar. Djur vi vet är fiktiva. 21:13 Men medeltida författare delade inte vår besatthet med huruvida saker finns i den fysiska världen eller inte. Det är ju en rakt genom religiös bild. Djuren är i de här böckerna egentligen endast symboler för det gudomliga eller det jävelusiska. Och valen har ett ganska dåligt rykte där. Vi får reda på att de här valarna, det är inte ovanligt att de... 21:39 Det är så stora och lata att de stundom sover på ytan. 21:43 Täcks av sand. Det börjar växa träd. Så kommer det sjömän och tänker att det där är en ö. 21:49 Gör upp en eld för att tillaga någon mat. Varpå valen vaknar och bara sticker rakt ner i djupet. Tar med sig sjömännen i fördärvet. 22:01 Det här är ju inte en fråga om faktiskt levd erfarenhet utan som allas vår Bo Eriksson skriver i sin bok Monster. 22:10 Valen var monstramarina och symboliserade djävulens lockelser och finter. Människor som är svaga i tron lockas lätt av det världsliga livets ljuvligheter och slukas i slutändan av det stora djävulskapet. 22:24 Sånt är intressant. Kulturhistoria är intressant. Man skulle kunna sitta i två timmar och bara prata om vad människorna tyckt och tänkt om valen. 22:33 Men... 22:35 Berättelsen om människan och valen är ju kanske i första hand en ekonomisk historia. Det handlar väldigt mycket om valen och resurser. Eller? 22:48 Jo, absolut. Och jag tänkte, man kan förklara lite grann hur... 22:55 Vi kommer att lägga upp det här. Vi kommer under de olika perioderna när man går in i en ny tidsera så kommer vi varje gång förklara vad man har använt valens kropp till och vad man har gjort för produkter. Man kan säga lite övergripande att det är stort djur med mycket biomassa som innehåller en massa olika delar som går att använda till olika saker. Och det har ju inte varit någon brist på fantasi när det gäller vad man kan förvandla innehållet i en val till heller. Allt från parasol till parfym liksom. 23:28 Och som sagt, vi kommer att ta upp vartefter de olika detaljerade grejerna. Men det har alltså funnits gott om kommersiella skäl för människan att ge sig på valen. Men framförallt så är det ju oljan man har varit ute efter kan man ju säga vid den här. Späcket har kokats till olja och sen blir det smörjmedel och ljuslykter och allt möjligt, impregnering och sånt där. Och sen är det baderna som då är ett formbart och väldigt hållbart material som man har haft till väldigt mycket. 24:02 Ungefär som älfenben och motsvarigheten till vår tidsplast kan man säga. 24:08 Ja det är verkligen tills vi får petroleumdriven industri med all den här plasten som kan användas till allt och ingenting så är ju barderna ett sorts mirakelmaterial som det finns inget slut på vad man kan göra av en vals bard egentligen. 24:29 Men valoljan har varit konsekvent i all sån valfångst och valjakt också fram tills det att vi började köra med olja istället. 24:40 Då är frågan hur länge har människan jagat val? Vilket är osäkert. Men åtminstone många tusen år tror man. Forskarna har länge varit säkra på att valjakt har förekommit sen ungefär 4 000 år tillbaka i Arktis och norra ishavet. Du nämnde att man har hittat helvisningar i Norge. Det har man gjort också i Korea. 25:04 Och det här var länge sedan man höll på med. Men rätt nyligen har man också hittat harpuner av valben just. Som är hela 5000 år gamla vid Brasiliens kust. Så att man har hållit på med det här länge. 25:17 Kristina Eku Eriksson som har skrivit då vikingatidens vagga. Hon skriver om valjakten i Norden på 500-talet. Särskilt då Nordnorge. Och Och då går det tillbaka till att ända sedan 200-talet så har man sett spår från eldstäder och båthus och sånt där. Man har haft gropar som man har kokat späcket till olja i och så. 25:42 Och när det gäller text så finns det olika gamla källor på valjakt. I England så noterar en munk Beda som jag tror vi har pratat om innan. 25:55 Det är en av de här munkarna som skrev tidigt i England. 25:59 Ni vet, det är en av munkarna. 26:00 Ja, det är en av munkarna. Munken Beda. Vi har pratat om munken Beda innan, det törs jag att lova. 26:08 Lite att hålla tillbaka sarkasmen här. 26:12 På 730-talet pågår en regelbunden jakt som han beskriver. På 890-talet är det en norrman som heter Ottar som skryter för kungen Alfred den Store att han minns han har varit med och dödat 60 valar på två dagar. 26:29 Han är en otrolig skrävlare. Ottar från Hålogaland är en av nyckelkällorna för att berätta om norra Norges och norra Sveriges historia. Flitigt omnämnd i den prisbelönta boken Historien om Norrland, del i ett dimmansland. 26:48 Ja, vad heter den? 26:50 Ja, jag fick tänka lite där. 26:51 Vad är det för jävel som har skrivit den nu igen? 26:54 Ja! Ja, det var ju du, ja! Ja, ja, ja. Ja, men bra jobbat där. 27:00 Nu ska vi ju inte ta så mycket norr, för de går igång mest på 1900-talet, va? Och det kommer inte vara en del av den här dubben, men väl någon annan gång kanske. 27:13 Däremot just nu här under den här perioden kan man ju nämna vad de höll på med. För användningsområdena för valar på den tiden var det till exempel att göra spelpjäser av barderna och benen och så. Olika stora typer. Då är det oftast, man har ju identifierat då med hjälp av analyser vad det är för typ av val det kommer ifrån och då är det Nordkaparen Som vi kommer prata mycket om här framöver eftersom det är en av de rättvalar som är mest illa ute. 27:50 Det är väl människans första kärlek, det första valet som vi gör. 27:59 Köttet torkades eller röktes och sen hade man det i lager. Huden gav starka och långa rep och oljan från späcket kunde man använda som impregnering av både rep och båtar och kläder och annat som skulle tåla vatten. Bra grej att ha när man sen ger sig in på nästa typ av affärsidé, det vill säga vikingatåg. Mycket av de här produkterna ingick också i handelsutbyte med omvärlden förstås. 28:31 Jag antar att du tar upp den här otta i samband med att han nämner att samerna betalar skatt i form av valben och rep och valhud och sånt där. 28:43 Ja och han nämner också renarna och hur dyrbara lockrenarna är. Han föreslår dessutom att det fanns en slags progressiv beskattning att var och en betalade efter sin inkomst. 29:02 Det finns mycket intressant i Ottars berättelse. 29:08 Det är en jätteintressant källa som dyker upp. Det är en norsk storman som seglar i land hos ett av de engelska hoven. 29:22 Börjar skryta. 29:23 Ja, är det Alfred den Store som kungen heter? Han blir så imponerad av den här berättelsen Snabbt! 29:29 Stenografen! 29:31 Skriv ner vad mannen säger Och sen så fogar han in det i en version av Ovidius världshistoria Som Alfred den Store har tänkt ge ut på nytt Här är lite ny fakta om hur det är uppe i norr Som min kompis Ottar har berättat Ja Och väldigt mycket känns sanningsenligt men han är också noggrann med att berätta hur extremt mycket val och valross och allting som han fångar. Det är saltade siffror. 30:01 Svårt att kolla upp. 30:03 Eriksson föreslår ju att det kanske till och med var samerna som producerade själva oljan eftersom de då betalar skatt i form av valben och valhud. Vem vet? Inte du tydligen. 30:19 Kanske inte hon heller. 30:20 Men vi låter den hänga där. 30:29 Men då är det ju så att norrmännen i all ära så är väl de stora valjägarna under medeltiden ett annat folk med en glad liten mössa på huvudet. En prick högst upp så att säga. Ja. Eller? 30:47 Ja, absolut. De älskar att ha X i sina namn och sina ord. De lagar god mat och har bedrivit en hel del rätt vårdslöst fiske. Det är baskerna. 31:02 Här kommer de. 31:02 Här kommer de. 31:04 Vi har läst ett av kapitlen i Patrik Svensson's essäbok Den lodande människan som ju då var uppföljaren till hans megasuccé Ålevangeliet. 31:17 Ålvangeliet är en otroligt fin liten bok och ett starkt minne som jag har från läsningen det är irritationen jag kände över den här baskiska vanan att äta glasål. Alltså att baskerna skopar upp kilovis av ålyngel för att koka sin glasåls soppa. 31:38 Och det kan man ju säga, det är ju ett återkommande tema i Patrik Svensons böcker att fördjupa sig i baskiskt överfiske. 31:47 För de är ju imponerande valjägare. Det här är ju en skillnad. Ålsoppan som man i modern tid fortsätter koka, det är ju skillnad för den här... 32:05 Ålsoppan som han fortsätter koka än idag då vet man ju hur utsatt arten är. När den baskiska valjakten drog igång på medeltiden då fanns det val. 32:14 Ja det gjorde det. Och får jag bara säga att den första skriftliga källan på det här angående baskerna den är från år 670 så det är ju tidig medeltid. Då levererar man 40 fat olja till ett kloster. 32:31 Sen kommer det att eskalera mer och mer ju längre fram i medeltiden vi kommer. 32:36 Och det är ju svårt att peka på så här. Vad är det första riktiga kommersiella valfisket? Det här som norrmännen höll på med räknas till. Men i det baskiska fallet är det så uppenbart ett kommersiellt valfiske. För baskerna var det Nordkaparen som gällde. Och slår man i gamla uppslagsverk och får upp Nordkaparen så kallas den ibland också Biscaya-val. Efter den bukt vid Spaniens norra kust där jakten ägde rum. Nordkaparen, det är en rätval som taxar in på ungefär 15 meter. 33:13 Den kan väga uppemot 50 ton, en svart val men med vissa vita partier på magen till exempel. Så har den liksom förtjockningar i huden, nästan som lite horn eller vad man ska säga. 33:28 Som växer på huvudet och vid käkarna. 33:31 Jag tror den kan bli några tiotal ton till för över 50 faktiskt. Men den kan också vara lägre förstås. 33:37 Ja, jag försökte snittval. Vad är den genomsnittliga Nordkaparen här? 33:45 De egenskaper som gjorde den till ett populärt byte var att den simmar ganska långsamt. Den tycker om att röra sig nära kusterna. Kanske fanns det något nostalgiskt i Nordkaparen. Den kom ihåg att en gång bodde jag på land. 34:02 Det här är ju vanor och egenskaper som inte är till dess fördel nu när den kommer att träffa på sin gamla kusin. 34:09 Nej, precis. Den har ju samlat på sig massor med späck för att klara kalla vatten och den är mycket fäst vid sina ungar. Dessutom, en mycket olycklig egenskap i sammanhanget är att Nordkaparen har en benägenhet att flyta efter döden. Det har faktiskt alla rättvalar. Det är därför de är rättvalar. De är rättvalar, ja. Ja, exakt. För en val som försvinner ner i djupet när man Lyckas punktera dess lunga eller sticka ihjäl den så att den förblöder på annat sätt. 34:44 Det är ju väldigt mycket jobb för ingenting va? Men när Nordkaparen guppar omkring där som ett flöte. Då kan man i lugn och ro börja boxera i landen. Mycket praktiskt. Så vid hösten när valarna rörde sig från Nordhavet söderut. Då bemannade baskerna utkikstorn längs med kusten. 35:06 Och det här hade pågått länge. Du hade spårat det åtminstone till 600-talet. Men på 1100-talet så är verksamheten omfattande. 35:19 Och det funkade så att när en nordkapare hamnade inom synhåll så gick larmet. 35:26 Varpå man rodde ut i en valfångsbåt för att möta den. De här båtarna hade i regel fem till tio mann. 35:35 Vissa vid årerna, vissa vid harpunen, vissa skulle ha lansarna redo. Så när man hamnade inom räckhåll fäster man en harpun i valen som då kommer försöka undkomma via att dyka ner i djupet. Då ska man följa valen och de blev ju väldigt skickliga, de här fångstmännen, på att räkna ut var valen kommer dyka upp igen. För valarna behöver ju andas. Och då är tanken att båten ska stå där bredvid. 36:07 Och så ska man med lansen göra färdigt jobbet. Lyckas man pricka lungan går det allra snabbast. 36:17 Ja det gäller ju att köra ner lansen i lungan och sen så om det forsar upp då blodrött moln över valen så är det liksom färdigt. Senare i historien kommer man ju skrika att skorstenen brinner. 36:33 För då vet man att nu är en slut. 36:35 Bäst fångslycka hade man i regel om man först hade ihjäl en unge för då kunde man nästan garanterat räkna med att även modern skulle kunna fångas in. Det är en egenhet i valjakten som sen skulle finnas kvar sekel efter sekel efter sekel. 36:52 Och det är väl det som du menar är så hjärtskärande? 37:01 även så här ganska råbarkade typer in på 1800-talet engelsmannen William Scoresby beklagar i sin redovisning från 1820 att det är ytterst smärtsamt att döda de här valmammorna som intill döden förblev i sin unges sida det är en hel del valar som om en unge strandar på land så simmar de efter liksom kastar sig upp på Ett element som inte har varit deras på många, många miljoner år. 37:32 Problemet förutom att... 37:35 1800-tals britter får dåligt samvete av sin verksamhet är ju också att den här jakten som medvetet riktar in sig på ungar och förtila honor kommer ju väldigt snabbt att börja påverka bestånden. 37:49 Jo, precis. Och med väldigt snabbt så, ja det påverkar ju bestånden men det är ingenting man märker av på ett tag, några hundra år i alla fall. Om vi tänker oss att basken håller på på 1100-talet så dör ju det ändå ett tag innan. Jo. 38:04 Det där påverkar branschen. 38:08 Allt på Nordkaparen togs ju tillvara på den här tiden. Det får man ju ge en tumme upp åt i alla fall. 38:15 Späcket blir ju olja och tvål. Köttet säljs till fattiga eller till skeppsbesättningar. Det kunde också vara praktiskt i samband med fastan. Man kan väl äta det här? Det kommer ju från havet. Det var ju liksom tillåtet då. 38:31 Ja men verkligen och det är en industri eller en marknad kanske som man inte ska underskatta. De här svenska laxfiskerierna de levde också gott på att det katolska Europa hade långa perioder där de inte kunde äta de landlevande djuren. Ät lax, ät val. 38:51 Tungan i sig var ju vena delikatessen som bara kungligheter och höga höjdare och präster fick ta del av. Skelettet, det blev möbler och staket och sånt. Baderna, borstar eller del av kläder. 39:09 Det kunde ge lite styrsel åt riddarnas plymer. 39:12 Precis vad jag tänkte säga vilket jag tycker är spännande. 39:18 Men också stadga åt snabelskorna. 39:21 Jag lämnade den åt dig eftersom alla som har lyssnat på Grimbergs utvalda vet att Daniel är lite av en snabelsko-entusiast. 39:30 Jag vet inte hur det har blivit så men det är ju något med de där dojerna. Efter några sekler i alla fall så börjar det bli ganska glest med nordkapare som sagt. Just för att de förökar sig långsamt och att de inte överger varann och sen jakten mår kalv och så. Och vad gör baskerna då? Då drar de iväg länge bort efter valarna och till slut fram mot 1500-talet Då kommer man till Nordamerika och Newfoundland och Labrador och i den så kallade valbukten Balea Bay så hittar man ju massor med nordkapare. 40:08 Då fortsätter man att jaga nordkapare där va. Och mellan 1530 och 1610 så uppskattas att ungefär 25 000 nordkapare huggs ihjäl. 40:18 Och det är ju tyvärr så att nordkaparens livsstil och biologiska sammansättning är som breddad för att bli utrotad mer eller mindre. 40:27 Det är ju det att just de här rätvalarna ger ju extra mycket olja. 40:34 Jag är därmed extra eftertraktade. Och idag så är ju nordkaparen så gott som försvunnit. Det finns 350-370 stycken kvar på hela planeten. 40:44 Vad som baskerna kommer med och vad de kommer kunna exportera till de andra fångsplatserna som du nämnde är ju vad man närmast kan kalla en tidig industri. Det krävs permanenta utkiksposter. Det krävs specialiserad arbetskraft som kunde ro, harpunera. 41:08 sköta lansen. Det krävdes arbetslag som kunde stycka de här valarna som sedan bergats. Det krävdes stora kokdon där späcket förbereddes. Det krävdes tunnbindare som kunde leverera tunnor som sedan den här oljan skulle tappas på och det krävdes Redare och skepp som sen kunde exportera den här produkten till köpglada europeer. 41:37 Och det här, vad som är en produktionskedja, det är det konceptet som baskerna har att lära resten av europeerna. Det är inte i första hand en berättelse endast om skickliga jägare, utan det baskiska konceptet som... 41:56 Flertalet basker kommer lära ut till andra europeiska handelskompanier. Det var ju väldigt, väldigt effektivt. Det finns ganska intressanta exempel på hur baskernas framfart över haven... 42:12 lämnade spår efter sig. Till exempel finns ett antal baskiska pidginspråk, alltså de här förenklade språkblandningarna som dyker upp när baskiska fångsmän ska kommunicera. 42:28 med de här lokalbefolkningarna. Vi har i Nordamerika så skulle de då komma överens med innufolket, en östkanadensisk indianstam. Men vi har också på Island ett baskisk isländskt pidginspråk som finns bevarat i två stycken skriftliga källor. Där kan man... 42:51 Alltså det finns färdiga fraser att läsa. Vad säger som... Jag ska ge dig en kaka och sidor. Vad är det som händer här nu? Du har någon slags... 43:18 Lista på gloser. 43:19 Det här är då alltså, det finns en ordlista färdiga fraser som de baskiska fångstmännen då ska kunna köra när de kommer till Island. 43:30 Extremt många av de här handlar ju om att man vill byta saker med lokalbefolkningen. 43:36 Ge mig varmjölk och färskt smör. 43:39 Jag kan ge dig en kaka och lite sidor. 43:42 Det är ju ett kul tydligt exempel på Bastis inflytande. 43:47 En av den isländska historiens mest dramatiska händelser handlar ju också om basker som är ute på jakt i norr. Den så kallade Västfjordsmassaken. 43:59 Från år 1613 så började baskiska valfartyg spendera somrarna på Island för att fånga val i vattnen runt omkring. 44:08 Det var ju inte en helt rumsren verksamhet för egentligen hade den danska kronan monopol på fisket där. 44:15 Men den lokala isländska höjdan, Ari Magnusson. Han var ju egentligen den danska kronans representant. Men han var inte mindre flexibel än att han kunde göra affärer som gynnade lokalbefolkningen. Snarare än Köpenhamn då. Så han lät baskerna komma där och fiska. Förutsatt att lite pengar tillbaka till lokalsamhället. Men problemet uppstod 1615. 44:42 För när hösten hade kommit och baskerna skulle segla hem för att vila upp sig, äta sin ålsoppa, sina pinchos, gomkingi, sin festliga mössa. 44:53 Förlåt alla basker som lyssnar på det här. Det är fruktansvärd stereotypbild av en av Europas mest fascinerande kulturer. 45:06 Vi har ju aldrig drivit med någon annan stereotyp någonsin innan. 45:11 Nej, det är det första. 45:13 Men det är ändå imponerande. Mer än tio år in och det är först nu vi faller till föga. Den här hösten så hamnade skeppen i sjönöd. 45:23 Det var hårda vindar och skeppen drev in i drivisen. Tre av fartygen sjönk och några av fångsmännen drunknade men 80 av dem lyckades emellertid simma i land. 45:38 Efter en knapp månad på Island hade situationen mellan baskerna och lokalbefolkningen blivit extremt laddad. 45:45 Och enligt de samtida källorna, där åtminstone en är väldigt tendensiös till islänningarnas fördel, så berodde det på att baskerna stal så mycket från islänningarna. Så i två vågor, 5 och 13 oktober, kommer först 13 och sen 18 av de baskiska besökarna att slå sig ihjäl. 46:06 Av islänningarna. Det finns en krönika då. Skriven av en självlärd bonde. Som vittnar om allt det här. Han ville själv inte delta i massaken. Och var tvungen att fly från Västfjorden. Där det ägde rum. 46:18 Det har ju inte så mycket med valjakt att göra. Men det visar lite grann också på. Att det är rätt utsatt och isolerade miljöer. Som det här sker i. Det kunde vara farligt. Både ute till havs. Men det kunde också vara farligt. 46:32 Till lands miljöer. 46:34 Så farligt för människor och för valar. 46:37 Apropå isolerade och avlägsna platser så upptäcker man ju från holländarnas sida Svalbard 1596. 46:47 Just det, avsnitt 551 med den tjecka titeln Äventyr i Spetsbergen. 46:53 Ja, då pratar vi om det här ja. 46:58 Man letade efter nordostpassagen och sprang på Svalbard istället. Det börjar gå rykten i europeiska hamnar om att där uppe i trakterna finns det massor av stora valar. 47:14 Då handlar det om Grönlandsvalen som är upp till 25 meter mellan 80 och 100 ton. 47:22 Då drar de europeiska makterna sina lansar och harpuner Inte bara mot valarna utan också lite grann mot varann. För att få rikta dem sen mot valarna i fredag kan man säga. 47:33 Holland, England, Spanien, Frankrike och Danmark är ju alla intresserade av den här valdejakten. Och det finns ju... 47:42 statliga intressen i det men också de har ju då mäktiga militära muskler och så men det är också stora ekonomiska kompanier som börjar konkurrera med varandra här. 47:55 Här gick jag tillbaka och skrev om mitt manus för först så hade jag liksom förenklat det, vilket fick det att låta som att det var europeiska stater som bedrev någon sorts ekonomisk och ibland verklig krigsföring mot varandra kring Svalbard. Men det är ju de här handelskompanierna med monopol och kungligt brev på fickan som agerar som sin statsförlängda arm kring Svalbard. 48:24 Ja det kan man säga. 48:26 Men i bakgrunden så finns det förstås hela tiden någon slags bokomliggande hot om att vem har största armé egentligen eller flotta om det behövs och så. 48:36 Här har baskerna en nackdel gentemot britter och holländare och så. 48:43 Det får man säga. 48:45 Allt det här betyder att deras internationella konkurrenskraft är slut. De har inget att backa upp någonting med längre och därmed så är de egentligen klara. Nu kan man då istället hyva in dem som någon slags lärare. 49:00 De är förbannade till en framtid som konsulter. 49:04 Ja, så kan man säga. 49:07 Och man kommer ju också dela upp de här fiskevattnen ganska fredligt till slut mellan de här kompanierna och staterna. Så att man får hålla till på varsin plätt och fiska. Och det är ju inga problem så länge det finns valar att tillgå. 49:24 Holländarna de höll ju till på Svalbard och hade sin valstation som heter Smevensburg där man kokar späck. Till olja och det var ungefär ett tusental personer som höll på att koka speck där. Så det var en ganska stor omfattning på det där. 49:40 Under seklet mellan 1607 och 1719 så fångade holländarna runt 55 000 balar har man beräknat eller uppskattat snarare. 49:51 Då 1684 var en form av höjdpunkt för då fångar 246 holländska fartyg 1185 valar på ett år. Och då är det framförallt Grönlands val som det gäller. 50:07 Och vad är då Grönlands val för val? Jo, det kan jag säga är lite egenheter. Du har ju redan dragit vad den taxar in på för vikt och så. Men det som är säreget med Grönlandsvalen är att den har ett enormt huvud. Så stort huvud att först när den började beskrivas av valfångarna så trodde Europas... 50:30 Samlade intelligens i att de överdrev så stort huvud en tredjedel av kroppen kan väl ingen varelse ha. Men Grönasvalen har ett jättehuvud och därtill ett jättegap där upp mot 600 barder, ibland fler, tre meter långa eller mer silar plankton. Och det här är ju, det är pengar. 50:54 Ja, så kan man ju se det. Så kan man se det. 50:58 Så såg väldigt många i Europa-saken. Men om man ställde ett barn framför det här så skulle de inte tänka pengar utan då skulle de tänka häftigt djur. Verkligen. Det är ju djurvärldens största gap. Det blir inte större än så här. Nej. 51:16 Och då är det ganska intressant att själva stupen är oproportionerligt trång. Den är väldigt trång så det går ju knappt ner en sill där egentligen. 51:26 Enligt en gammal norsk text från 1200-talet så levde Grönlandsvalen som man då kallar för Nordval på dimma och regn. 51:34 Ja, det är inte sant. 51:36 Nej, det låter ju inte heller som att man blir särskilt fet som en val på det. 51:42 Men det är ju heller inte sant. 51:45 Men ändå, sånt ska man göra här också. 51:47 Grönlandsvalen har en förhållandevis liten hjärna i jämförelse med andra valar. Men sen så finns det forskare som menar, men kolla hur hjärnan ser ut. Det är mycket veck och grejer där som visar att den är alls inte så pjåkig. Och som Kristensson poängterar så klarar den utmärkt av att lösa de problem som ett liv i ishavet för med sig. Den är väldigt duktig på att räkna ut var fickorna i isen för att andas finns- Det är ju ingen dålig egenskap om du behöver komma upp och andas med jämna mellanrum. 52:22 Dessutom kan den använda sitt stora huvud för att rämma isen. Den kan alltså bräcka uppemot en halv meter tjocka isflak med sitt jättehuvud. 52:37 Man har också observerat lite underliga grejer med Grönlandsvalen. Till exempel att den kan börja leka med drivved och balansera den på sitt jättehuvud och göra lite skojfriska övningar. 52:49 Ja, den har betraktats som lite mindre smart så att säga. 52:59 Den har ju upptäckt ganska beskedligt och rör sig långsamt vilket gör att den har varit ganska lättjagad och var favoritval att jaga under flera sekler. Det var ju den man menade när man pratade om valen, det var Grönlandsvalen. 53:16 Men som sagt, inte säkert att den var så himla ointelligent. De kan ju kommunicera med varandra åtminstone. 53:24 Verkar det som ganska rejält. De plöjer också fram genom havsytan som ett V, ungefär som Jess. För antagligen att man inte ska låta någon krill komma undan. 53:39 Och sådär. 53:41 Det är som en massa skördetröskor som kör i V-formation genom havet. Det är en ganska imponerande tanke såklart. I och med att de lever i så kalla vatten har de också jättemycket späck. Vilket gör de här till en väldigt inkomstbringande val. Förutom de likheter med Nordkaparen. 54:05 alltså att de simmade långsamt och så så var det ju några andra egenheter som gjorde dem till populära byten och där har vi då baderna som vi snackade om Europa går ju in i en lång period av korsetter och snöliv. Där tillkommer parasoller och paraplyer, styva underkjolar, fina hattar. 54:30 Och under en lång period innan, egentligen fram till plasten, så var valarnas barder en väldigt populär lösning för att konstruera allt sånt där. 54:46 Piskor, käppar, fiskespön och sånt. Christesson skriver ju att en av världens fetaste varelser fick alltså dra sitt strå till stacken för att Europas kvinnor skulle få sina getingmedjor eller hur kroppen skulle se ut enligt rådande mode. För det var ju det här med korsetterna ja. 55:06 Och sen på 1840-talet, då var vi ju också inne att då skulle man ha utbuktande krinoliner, de här utbuktande klänningarna. 55:17 Och då behövdes det ju ställningar till det, var på de här baderna var perfekta. Musik Som du sa så har ju Grönlandsvalen mycket späck, tjocka späck av alla faktiskt upp till 42 cm. 55:37 Och allt späck som de har det gör ju att de blir flytande efter döden som vi har sagt. Och det här är ju praktiskt för då kan man ju knyta fast dem på plats och flänsa som det heter, skala av valen ute till havs. Men ibland så boxerar man in dem också beroende på hur långt det är. 55:58 Men det är ganska svårt att jobba på en stor hal val som gruppar ute till havs. Christesson skriver att trots att männen hade broddförsedda stövlar på sig under arbetet halkade de ofta omkull och hamnade i det iskalla vattnet där de lätt kom i obehaglig närkontakt med hungriga och upphetsade hajar. 56:20 Så det låter lite som att det var en arbetsmiljö man skulle kunna haft synpunkter på. 56:28 Men fördelen är ju att när man gör det till havs att man inte behöver åka tillbaka till en hamn hela tiden. 56:34 Man har ju också det problemet att, och så blir det med all den här valfångsten. 56:40 Från början så är valarna ganska nära fjordarna och liksom strand och sund och liknande. Och då kan man fiska nästan som gamla tiders basker, bara sjösätta ekan och paddla ut. 56:55 Då är det inte så jobbigt att boxera i land valen som du har fått på kroken eller på harphunen. 57:05 Men eftersom årtionden gick så började den modellen bryta samman när det blir färre och färre kustnära Grönlandsvalar. Och man behöver ge sig längre och längre ut till havs för att hitta de stora bestånden. Och då blir det också svårare och svårare eller mindre ekonomiskt rationellt kanske att hålla på och boxera i land alla dem. Och då är den här flänsningen till havs som tar över. 57:31 Om man pratar 1800-tal och även 1700-tal så tar man inte hand om hela valen längre. Man kapar åt sig buksbäcket och baderna och sen låter man resten flyta iväg till hajar och sjöfåglar helt enkelt. 57:47 Det är goda nyheter för dem förstås i och för sig. 57:51 Men man kunde då utvinna massor med olja ur Grönlandsvalen. Och det var ju sånt man skrek efter i industriella revolutionens tidevarv. Maskiner ska ju smörjas och senare ska gatlykter tändas. Men redan i mitten av 1700-talet så började man ju då notera lite... försiktigt här var att det senare lite som du sa det är inte så nära kusterna längre man får åka längre för att hitta de här grönlandsvalarna jämfört då med början av 1600-talet när fjordarna var fulla av valar så är de ganska sällsynta i mitten på 1700-talet eller de börjar bli färre i mitten på 1700-talet och sen blir de ju riktigt få när vi kommer in i 1800-talet vartefter som vi ska se Produktiviteten sjunker helt enkelt. 58:37 Där kan man ta lite siffror från holländska fartyg som exempel eftersom de var bra på att skriva ner grejer. 58:43 1670 så fångar man i snitt 6,4 valar på 279 ton speck per fartyg som var ute. 58:55 Och 100 år senare, 1770, så är man nere på 2,2 valar med 100 ton späck. Och det är ju mer än en halvering, det är nästan en tredjedel av vad man fick 100 år tidigare. 59:08 Och det är ju för att det är svårare att hitta dem helt enkelt. 59:11 Man får åka längre och längre bort och det blir mer och mer is och knepigare och knepigare. Men man lärde sig att se tecken på var det kunde finnas val. Om man hittar stora olivgröna ytor och plankton då är det positivt för då lär det finnas valar i trakten. 59:30 Men i mitten av 1800-talet så är Grönlandsvalen nästan utrotad i Atlanten. 59:36 Och till slut så jagar man ända in i Hudson-bukten. Och där vet vi att det finns mycket opolitlig packis och stor risk att bli instängd. 59:48 Vi gjorde ju ett avsnitt om Hudson en gång i tiden. 59:53 Just det, det var ju... Är det 1607 som Henry Hudson ger sig av också? 60:00 Jag tror att han rapporterar att det finns mycket val, grabbar. Vilket är ett av startskotten till det som blir Grönlandsvalsyran. 60:11 På 1800-talet så är det typ i Hudson-bukten, de finns kvar. 60:15 Och då börjar man till och med övervintra där efter ett tag så man är borta i minst ett och ett halvt år på sina resor. 60:25 Totalt fångar man 565 valar i Hudson-bukten under slutskedet av jakten i Atlanten. De sista fem åren var ganska desperata. Då fångade man bara åtta stycken. Sen var det helt enkelt slutad. Man kokade torrt på Grönlandsval. 60:45 Det finns ju någon slags trend här. Ett återkommande mönster. 60:52 Att man tvingar ner bestånden på så låga nivåer. Att det inte längre är kommersiellt gångbart. Först anpassar man sig. Man åker till nya platser. Eller man förändrar fångstmetoden. 61:06 Men sen när det inte längre bär sig. Då går man vidare till nästa art. Och börjar jaga efter den. Det är ju nästan så att... 61:19 Om man hårdrar det så är det ju sådär i alla valar som har jagats av ekonomiska orsaker. Det är först när bestånden blir så små att det inte längre riktigt bär sig som den också börjar fredas. 61:34 Ja, men några tankar på fredag några valar fanns inte på 1800-talet överhuvudtaget. 61:44 Utan man ville hitta en sista helt enkelt. Ja. 61:49 Och när Grönlandsvalen var borta från Grönland då lyckas man till slut 1848 hitta nya populationer. Men då måste man genom Bevingsund först. Och det är en amerikansk valfångare som heter Supervior som söker sig nästan på Mofo norrut i Stilla Havet. 62:09 Det är oroliga besättningsmän på Superior som viskar om olika havsmonster och isfällor och de är inte alls sugna på att visa igenom det där sundet eller bara så här långt norrut. 62:21 Men kaptenen på fartyget... 62:25 driver på. Det är inte helt på måfåret här för han har hört rykten om ett Eldorado av valar i trakten. Och när de snart har seglat igenom Beringsund då är de omgivna av massor med simmande valar. Och upphetsningen ombord är förstås total. Oj! Det finns ju massor här. De blir som barn utan restriktioner i en godisaffär. Och harpunerar valar kors och tvärs... 62:54 Och i fem veckor så fyller de på förråden, fångar elva valar och den största av dem gav ensam 300 tunnor olja. 63:05 Och från den stunden så var ju jakten på andra sidan jordklotet på Grönlandsval igång. 63:11 1853 så fångar amerikanska valfångare runt 8000 valar. Det är ganska mycket ändå och då är vi norr om Alaska och Kanada och hittar till slut också det så kallade Bifur-havet som ligger norr om Kanada helt enkelt. Och där upptäcker man då den sista stora utposten för Grönlandsvalen där de har gömt sig på den här planeten. Och där de ofta åt sig mätta på somrarna. 63:41 Nu var det valfångarna som blev mätta istället kan man säga. Och ett enda fartyg fångade på 1890-talet 37 valar på bara tre månader. 63:51 Och det förstår ju alla att i ett sånt tempo så står ju snart hela arten på randen till kollaps. Och det var väl det som hände i princip. 64:00 Du nämnde innan Skårsby att han tyckte att det var obehagligt att se när Grönlandsvalarna eller om det var Nordkapare då jag kommer inte ihåg. 64:12 Nej det är 1820 så är det väl mer sannolikt att det är Grönlands val men det är ju rätt val som jagas oavsett vilket. 64:19 Ja precis. Och en annan som inte är känd mest som valjägare men det är ju Arthur Conan Doyle som var med som skeppsläkare 1880 på ett fartyg som jagar val. Det är alltså Charles Combs författare. 64:40 Han föll ofta i vattnet för övrigt och kallades därför skämtsam för The Great Northern Diver. Nu arter i vattnet igen. 64:50 Fiska upp honom här. Precis. Hämta båttaken. 64:53 Till skillnad från många andra som betraktar Grönlandsvalen så ansåg Doyle att Grönlandsvalen var intelligent. 65:02 Och att den kunde simma under isflak åt olika håll för att skava av linorna till harpunerna och sånt där. 65:08 Det är en ganska sen betraktelse också 65:10 Ja, det är det ju. Han tyckte ju att det var väldigt påfästande apropå Skårsby att se när en grönlandsval dödades. Han skrev att han läste in en tyst förebråelse i ögonen på dem. Ungefär som, varför gör ni så här mot mig? 65:29 Och han hade betydligt mindre sympati för de snabbare och större fenvalarna som Silval och Blåval. 65:38 De tyckte han inte lika synd om. 65:41 Men de var ju också mycket mer svårfångade och av sämre kvalitet när det gäller olja. Då gav vi mindre olja och sämre helt enkelt. Man var ju mindre kommersiellt intresserad av dem så länge det fanns grönlandsval. Den sista kommersiellt fångade grönlandsvalen var ju 1921. Då var man nere på ett bestånd av 3000 individer över hela planeten. 66:07 Och då hade grönlandsvalen gått från att på engelska beskrivas som the common whale, alltså vanlig val, till att det bara var några få tusen kvar på hela planeten. Uppskattningsvis så fanns det runt 50 000 grönlandsvalar före den kommersiella jakten på 1800-talet och sen var man nere på runt 3000 när man upphörde med det här på 1900-talet. 66:33 Men idag så har ju faktiskt den här arten till skillnad från Nordkaparen kommit igen. Om man tror att det är mellan 10-20 000 som finns. Och de lever ju lite mer avsides än vad Nordkaparen gör som lever mer söderut. 66:51 Och det är väl ett skäl att de har kunnat återkomma. Det finns också Grönlandsval runt Grönland igen. Ja. Goda nyheter. 67:01 Det är passande. 67:03 Däremot så kan man fälla in här bara att det finns en art som heter Stillahavsnordkapare också som vi inte har nämnt tidigare i avsnittet men de är så gott som borta. Man hoppas att det finns ungefär mellan 25 eller kanske 100 kvar i Stillahavet men det här vet man inte riktigt. 67:21 Nej, det enda jag inte fått med i det här avsnittet är ju då, och det har ju mycket vag koppling till det här, men det är ju den här Schmerenburgsbäckstaden som du pratade om. Det är holländarnas utpost, det var ju nordväst om Svalbard på en ö, Amsterdam-ön, allra längst norrut. 67:43 Men sen danskarna, de höll ju till på ön alldeles nedanför Amsterdam-ön som då kallas Danskön. Och när jag läste om danskarnas verksamhet på Danskön då högg det till i mig. För Danskön är ju den plats från vilket Salomon August André påbörjar sin olyckliga polarfärd i sin ballong. Okej, nu vet jag varför den heter Danskön. 68:15 Det var deras valfångstutpost. 68:19 Och så lägger man pusselbitar i en gärna till förståelse. 68:22 Ja, du ser. 68:23 Då har vi väl avhandlat allt som har med valar vi gör. 68:27 Ja, vi är i alla fall färdiga med Nordkaparen och Grönlandsvalen. De här valarna som var lätta att fånga. 68:38 Men sen finns det ju en val man aldrig kan fånga. Och det är den valen som är en metafor. En symbol för något annat i livet. 68:49 Snarare. Ja. 68:50 För nästa vecka ska vi kroka arm med amerikanerna. 68:56 Och vi ska jaga kaskelotten. Då blir det Ishmael och Ahab. Och det blir riktig, riktig urladdning. 69:04 Ja, då blir det äventyr med verkliga Moby-Dix och med fiktiva Moby-Dix och med valar med tänder och aggressivitet som inte snällt låter sig fångas utan slår tillbaka. Så för all valolja i världen får ni inte missa det stora kaskilotta-avsnittet nästa vecka. 69:24 Nej, precis. Det är... 69:29 Det är ett val ni inte har råd att göra. Så är det jag gör. 69:34 Hörrni, vi vill tacka så mycket för att ni har lyssnat på det här avsnittet. Man kan gå in på historiepodden.com om man vill komma i kontakt med oss eller om man vill se de listor, de tematiska eller kronologiska lister som Daniel har sammanställt med olika avsnitt. Där kan man också bli betalande prenumerant, en av Grimbergs utvalda. Det tycker vi är en bra idé. Då får man... 69:58 De här avsnitten fria från reklam, sponsorskap och liknande. Dessutom får man då och då extraavsnitt. De så kallade Grimbergs utvalda. Till exempel de snabelskor apropå valbarerna. 70:10 Det är Jontan Petersson som har klippt det här avsnittet. Vi hörs igen nästa söndag. Det gör vi. Hej, hej! Hej!