Folkets Historia

Detta avsnitt utforskar kalla krigets Sverige och de hemliga spaningsuppdrag över Östersjön, med fokus på den dramatiska nedskjutningen av det svenska DC-3-planet 1952. Genom intervjun med Christer Lohkind belyses spänningarna mellan NATO-länder och Sovjetunionen samt hur politisk censur användes för att dölja sanningen om de provocerande flygningarna. Berättelsen skildrar även de personliga konsekvenserna för de drabbade familjerna, där tystnaden från myndigheterna lämnade anhöriga i en livslång ovisshet. Avsnittet avslöjar hur insamlad information från dessa uppdrag hade en strategisk betydelse för USA:s planer vid ett eventuellt kärnvapenkrig.

Detta avsnitt utforskar grundandet av Konsertföreningens orkester i Stockholm kring sekelskiftet 1900 och behovet av en symfonisk ensemble utöver Hovkapellet. Vi följer de drivande krafterna bakom orkesterns framväxt samt de ekonomiska och logistiska utmaningar som präglade musikerlivet under denna period. Genom historiska skildringar belyses spänningen mellan konstnärlig ambition och den hårda verkligheten för frilansande musiker i ett fattigt Sverige. Avsnittet avslutas med en genomgång av Stockholms Filharmoniska Orkester, från invigningen av konserthuset till orkesterns olika namnbyten genom åren.

Detta avsnitt utforskar den svenska fattigvårdens historia, från den katolska tidens fokus på välgörenhet till reformationens förändrade syn på fattigdom. Vi belyser de hårda levnadsvillkoren i 1800-talets fattigstugor, systemet med barnauktioner och den administrativa övergången från sockenstyre till modern välfärd. Genom personliga öden, som änkan Kajsa och luffaren Salomon Silversvan, skildras kampen för värdighet i ett system präglat av institutionell kontroll. Avsnittet avslutas med en reflektion kring övergången till dagens ålderdomshem samt tips på hur man kan använda kommunarkiv för att forska fram sin egen släkt historia.

Detta avsnitt utforskar historien om 'krutgummorna', de kvinnor som arbetade inom den svenska vapenindustrin, med särskilt fokus på Mariebergs ammunitionsfabrik. Vi belyser de farliga arbetsförhållandena, kemikaliernas påverkan på deras hälsa och den strikta hierarkiska strukturen där kvinnor utförde livsviktigt men lågbetalt arbete. Vidare behandlas fabriksmiljöns utveckling, från den ödesdigra explosionen 1938 till flytten till Karlstad. Programmet diskuterar även det militärindustriella komplexets roll i Sveriges neutralitetspolitik, spänningen mellan vapenexport och fredsrörelsen, samt den tystnadskultur som gjort dessa kvinnors historia svår att dokumentera.

Detta avsnitt utforskar Louis De Gères avgörande roll i utvecklingen av Finspång och hur hans investeringar samt vallonernas ankomst lade grunden för ortens industriella blomstring. Vi belyser de ekonomiska drivkrafterna under 1600-talet, där behovet av kapital och export av kanoner skapade en global marknad. Vidare diskuteras de valonska immigranternas integration i Sverige, deras tekniska expertis inom järnproduktion samt de kulturella och religiösa utmaningar som uppstod. Avsnittet drar linjer från historiska brukssamhällen till dagens internationella Finspång, där spåren av den globala kanontillverkningen fortfarande lever kvar.

Denne episoden tar oss med fra personlige anekdoter til de store historiske linjene under andre verdenskrig, med et spesielt fokus på Sveriges komplekse og splittede rolle. Vi følger den dramatiske fortellingen om sykepleieren Ella Krog, som ble kalt ut på et livsfarlig nødoppdrag med fly til Finnmark for å hjelpe sårede soldater etter en mineulykke i Karasjok. Videre utforsker vi de tekniske og menneskelige aspektene ved evakueringen med spesialfly, inkludert de tidlige bruksområdene av penicillin i Norge. Episoden belyser også kvinners rolle i flyhistorien, fra Ella Krog til utviklingen av kvinnelige offiserer i det svenske flygvapnet.

Avsnittet utforskar de kontrasterande livsödena för Elisabeth Tamm och Moa Martinson, där mötet mellan herrgårdsmiljö och statarfamilj skapade en unik grogrund för politisk förändring. Genom att belysa kvinnornas politiska träning vid Fågelstad och de demokratiska övningarna i 'Kom till Måtta', skildras vägen mot kvinnlig rösträtt och inflytande. Vidare följer vi Moa Martinssons resa från en svår uppväxt präglad av trauma till att bli en central gestalt inom svensk litteratur. Avsnittet berör även Elisabeth Tamms engagemang för miljö och fred, samt hur dessa historiska personers arv lever vidare genom platser som Lilla Ulvåsa och Nordiska museet.

Detta avsnitt utforskar framväxten av den svenska fikakulturen och kaféernas roll i 1800-talets Stockholm. Genom historien om konditoripionjären Wilhelm Davidsson och introduktionen av schweizerier belyses hur nya typer av mötesplatser erbjöd ett respektabelt alternativ till tidens krogmiljöer. Programmet beskriver även hur schweiziska entreprenörer utnyttjade yrkesrollen som en väg till ekonomisk möjlighet trots restriktioner för minoriteter. Vi följer den politiska utvecklingen under 1848, kampen för medborgerliga rättigheter för den judiska befolkningen och etableringen av den judiska församlingen i Stockholm.

Avsnittet utforskar ekens strategiska betydelse för den svenska flottan under stormaktstiden och de konflikter som uppstod mellan staten och bönderna. Genom historikern Fred Hockers perspektiv belyses hur behovet av virke formade landskapet och det sociala livet. Vidare undersöks 1600-talets ekonomiska utmaningar, med fokus på entreprenörer som Britta Båt och Henrik Hybertsson. Avsnittet belyser hur statens uteblivna betalningar skapade ekonomisk osäkerhet, samt diskuterar kvinnliga näringsidkares roll och användningen av dendrokronologi för att spåra ekvirket från Ängsö till regalskeppet Vasa.